Nästan alla människor begår några brott under sin barndom och ungdomstid. För några blir problemet allvarligare och de kan behöva hjälp för att inte gå ännu längre. De som har svårt att sluta, ofta på grund av stora problem i livet, kan sägas ha fastnat i en kriminell livsstil. Det kan bli lika svårt att lämna kriminaliteten bakom sig som att bryta med ett drogmissbruk.
Man har en bild av sig själv som ”utanför”, Man tänker kriminellt och man handlar impulsivt. Man beter sig också ofta ansvarslöst - man missköter skola eller arbete, struntar i löften man gett eller slösar bort pengar.
Vägar in i kriminalitet
Viktiga saker man sett som påverkat en människa att hamna i kriminalitet är bland annat
· Väldigt få vänner som inte är kriminella
· Kriminella kamrater
· Aggressivitet
· Psykologiska problem (Impulsiv, spänningssökande, hyperaktiv)
· Dåliga föräldra-barnrelationer
· Kriminella föräldrar eller föräldraproblem
· Familj med dålig ekonomi
· Utsatt för övergrepp eller att man inte blir sedd och hörd
· Alkohol/drogmissbruk
Uppväxten
Man har intervjuat manliga fångar ( i USA) och frågat dem om hur deras uppväxt såg ut. Fångarna fick svara på vad de varit med om i sin familj.
31 % rapporterade att de varit utsatta för sexuella övergrepp
65 % rapporterade om att de blivit misshandlade
50 % rapporterade att de inte fick tillräckligt med mat, kläder eller sjukvård
56 % rapporterade om en uppväxt med liten kärlek och omsorg
14 % rapporterade att de inte haft några problem under uppväxten
De flesta som hamnar i kriminalitet har haft en jobbig start i livet. Men det gäller inte alla. Ibland kan människor som haft det bra hemma hamna i kriminalitet. De kanske får fel vänner i en känslig ålder eller lockas av pengar, status och spänning.
Drivkrafter
Drivkrafterna i brottsligheten är flera. En grundläggande är rädsla och skam. Rädslan handlar om att inte tro sig om att klara livet utan det kriminaliteten kan ge: Tillhörighet, status och att känna att man är bra på något. Med skam menas känslan av att inte duga. Man vill ibland dölja sin låga självkänsla med att ”bäst på att vara värst”. Andra grundläggande drivkrafter är bristande självkontroll, bristande hämningar, känslokyla och avstängda känslor. Förutom dessa finns andra drivkrafter som drogmissbruk, makt och kontroll, ilska, spänning och habegär.
Den kriminella tankevärlden
Redan på 50-talet lade forskare märke till att det finns olika sätt som kriminella personer använde för att ”tala till sig själv” och tysta samvetet. Senare kom det att kallas kriminella tankemönster. Dessa tankar används för att tysta samvetet inför brott, för att kunna utföra brotten och för att stå ut efteråt. I flera behandlingsprogram för kriminella arbetar man med 8 kriminella tankemönster.
Man har intervjuat manliga fångar ( i USA) och frågat dem om hur deras uppväxt såg ut. Fångarna fick svara på vad de varit med om i sin familj.
31 % rapporterade att de varit utsatta för sexuella övergrepp
65 % rapporterade om att de blivit misshandlade
50 % rapporterade att de inte fick tillräckligt med mat, kläder eller sjukvård
56 % rapporterade om en uppväxt med liten kärlek och omsorg
14 % rapporterade att de inte haft några problem under uppväxten
De flesta som hamnar i kriminalitet har haft en jobbig start i livet. Men det gäller inte alla. Ibland kan människor som haft det bra hemma hamna i kriminalitet. De kanske får fel vänner i en känslig ålder eller lockas av pengar, status och spänning.
Drivkrafter
Drivkrafterna i brottsligheten är flera. En grundläggande är rädsla och skam. Rädslan handlar om att inte tro sig om att klara livet utan det kriminaliteten kan ge: Tillhörighet, status och att känna att man är bra på något. Med skam menas känslan av att inte duga. Man vill ibland dölja sin låga självkänsla med att ”bäst på att vara värst”. Andra grundläggande drivkrafter är bristande självkontroll, bristande hämningar, känslokyla och avstängda känslor. Förutom dessa finns andra drivkrafter som drogmissbruk, makt och kontroll, ilska, spänning och habegär.
Den kriminella tankevärlden
Redan på 50-talet lade forskare märke till att det finns olika sätt som kriminella personer använde för att ”tala till sig själv” och tysta samvetet. Senare kom det att kallas kriminella tankemönster. Dessa tankar används för att tysta samvetet inför brott, för att kunna utföra brotten och för att stå ut efteråt. I flera behandlingsprogram för kriminella arbetar man med 8 kriminella tankemönster.
De saker som visat sig vara viktiga att förändra kan sammanfattas i tre punkter
1. Man behöver ändra vilka man umgås med och vad man sysslar med på dagarna. Där måste den kriminelle oftast ändra på nästan allt i sitt liv. Han måste oftast avbryta kontakten med sina vänner och han kan först bli väldigt ensam.
2. Man behöver byta mål i livet och ändra värderingar. Det är svårt men inte omöjligt
3. Man behöver ändra sin självbild och det är inte lätt. Många kriminella ser sig som bra på kriminalitet men tror inte att de skulle klara ett vanligt liv.
Det finns olika sätt att tänka som vi kallar tankestilar.
Två tankestilar försvårar för den som vill lämna kriminaliteten:
· Misstro, det vill säga att man har mycket svårt att lita på andra.
· Dåligt självförtroende.
Två tankestilar underlättar om man vill lämna kriminaliteten
· Hopp.
· Att man accepterar sitt eget ansvar för de val man gjort men också att man gör skillnad mellan de dåliga saker man gjort och sin eget värde, Man kan vara en bra människa i grunden men som gjort dåliga saker.
En del personer slutar med kriminalitet på egen hand när de blir äldre. Men alla lever inte till dess. För pojkar med en kriminell livsstil är risken att dö i förtid 11 gånger större än för andra pojkar. För flickor är det ännu större risk att de inte ska bli vuxna. De har 25 gånger större risk än andra flickor att dö i förtid.
De som inte klarar att sluta på egen hand behöver hjälp med att bryta sina kriminella tankemönster, byta umgänge, hitta sysselsättning, ta igen skolan, klara av ensamhet och motgångar och behandla hemska upplevelser som många varit med om.
